”I andra nordiska länder har rörelse högre prioritet i både lagtext och läroplan. I läroplanerna i Danmark och Norge påpekas att förskolebarnen ska få vara fysiskt aktiva även i ”farlig leg”. De ska få utmaningar och utveckla sina motoriska förmågor”. Detta skriver Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor och forskare i folkhälsovetenskap och Idrott & Hälsa på Högskolan i Kristianstad.
Under tidig barndom utvecklas såväl vävnader som förmågor, attityder och vanor som följer med under resten av livet. Trots att vi numera vet mer om effekterna av fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet och stillasittande så rör sig barn mindre än någonsin. Det gäller även de allra yngsta barnen. I fyraårsåldern är barn normalt väldigt aktiva, men studier visar att 75% av fyraåringar i Sverige sitter, ligger eller halvligger mer än hälften av sin vakna tid. I tioårsåldern är knappt 40% av pojkar och 20% av flickor aktiva, medan 13% av pojkar och 9% av flickor i tonåren är aktiva. Det är alltså en låg andel barn och ungdomar som rör sig i tillräcklig omfattning för hälsa och välbefinnande. Det har visats att barn i Sverige rör sig mindre och sitter mer stilla än andra barn i internationella jämförelser. Vad har hänt? Vad beror det på? Vad kan vi göra för att barnen ska bli mer aktiva?
Största andelen barn i åldrarna 1-6 är dagligen i förskolan, vilket gör den till en mycket viktig arena för etablering av rörelsemönster, motorik och fysisk aktivitetsnivå. Tyvärr visar ett flertal studier att prioritering av motorik och fysisk aktivitet är låg i förskolans verksamhet. Studier i USA men också i Finland har visat att barnen är stilla största delen av dagen i förskolan, och endast aktiva i pulshöjande fysiska aktiviteter 2-4% av tiden.
Omfattande stillasittande och fysisk inaktivitet är två helt olika riskfaktorer, därför ges dubbla rekommendationer om både aktivitet och stillasittande för både barn och vuxna. Rekommendationerna för förskolebarn (1-5 år) är att de ska vara fysisk aktiva i olika intensitet minst 180 minuter varje dag varav minst 60 minuter ska vara pulshöjande. Stillasittandet ska minimeras till korta stunder under dagen. Det är inte tillräckligt att barn endast är fysiskt aktiva i lågintensiva aktiviteter, som att promenera, gräva i sandlådan eller gunga. De behöver högintensiv aktivitet många gånger om dagen för att öva upp hjärt- och kärlsystemet. För att kunna vara fysiskt aktiv i allehanda aktiviteter krävs en god motorisk förmåga som med fördel övas under överinseende och instruktion av kunniga vuxna. Därför krävs det att förskolans personal både kan och vill arrangera adekvata rörelsepass där barnen lär sig nya rörelser och förfinar gamla. Förskolebarnen är i en ålder där inlärningspotentialen är stor. Om de missar denna gyllene ålder för inlärning av basal motorik samtidigt med hjärnans utveckling, riskerar de att inte komma i kapp utan hamnar på efterkälken. Fumliga och klumpiga barn med låg motorisk förmåga får ofta inte vara med övriga barn i leken, vilket påverkar självförtroende och psykisk hälsa. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag att förkovra alla barn inom alla ämnesområden, även det motoriska.
I studier jag genomfört visas att förskolans personal ofta inte prioriterar fysisk aktivitet i förskolans verksamhet. De upplever sin kompetens att undervisa i motorik som låg. De upplever också förskolans läroplan som vag när det gäller fysisk aktivitet och de lägger därför inte så stor vikt vid detta ämnesområde. De känner press att hinna med andra ämnesområden som de uppfattar som viktigare, exempelvis digitalisering, matematik eller språk. Genomförande av motorik och fysisk aktivitet i förskolan hänger till stor del på enskild personals egen inställning till fysisk aktivitet. I en studie om styrdokument för förskolan, lagtext och läroplan i de fem nordiska länderna, framkom det att rörelse och fysisk aktivitet aldrig nämns i lagtext och nämns mycket sparsamt i den svenska läroplanen. När rörelse och fysisk aktivitet nämns i läroplanen är det som mål för andra utvecklingsområden och inte som ett mål för rörelse i sig själv, vilket ger signaler om låg prioritet. I andra nordiska länder har rörelse högre prioritet i både lagtext och läroplan. I läroplanerna i Danmark och Norge påpekas att förskolebarnen ska få vara fysiskt aktiva även i ”farlig leg”. De ska få utmaning och utveckla sina motoriska förmågor.
Ann-Christin Sollerhed
Lästips:
- Sollerhed AC. Fysisk aktivitet en universalmedicin
- Sollerhed AC. Rörelse, motorik och fysisk aktivitet bland förskolebarn
- Sollerhed AC. Physical Literacy : En försäkring med nytta och nöje som alla har råd med
- Sollerhed AC et al. Movement and physical activity in early childhood education and care
- Sollerhed AC. Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga
BARNverket vill att alla förskolor ska ha lek- och rörelserum utrustat med redskap för rörelselek och motorisk utveckling. Till exempel ribbstolar, gymnastikmatta, romerska ringar, lianer och gymnastikbänkar.
I BARNverkets kunskapsbank finns fler lästips om motorisk utveckling och fysisk aktivitet.