Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje.
Information har aldrig tidigare varit så lättillgänglig som i 2000-talets expansiva informations- och kommunikations (IK) samhälle. Vi hör allt oftare vuxna påpeka att dagens barn brister i kreativitet och misslyckas med att sysselsätta sig själva, förutom med det eviga surfandet på allsköns smarta enheter. Det har gått så pass långt att man idag fokuserar på bearbetning i sig snarare än lagring av information, och sökandet efter nya appar, spel och information har nästan blivit viktigare än kunskapen i sig. Idag matas vi av mängder av information och lär oss multitaska, vilket delar uppmärksamheten i olika komponenter. Det har föreslagits att multitasking har att göra med hjärnans sug efter ”nyhetens behag”. Hjärnan är byggd för att ignorera det gamla och fokusera på det nya. Ju mer den matas, desto större blir begäret. Samtidigt som IK-samhället för mycket positivt med sig så går det inte att bortse från de negativa konsekvenserna som det medför. Forskning har visat att barn tillbringar allt mer tid inomhus idag, stillasittande framför skärmbaserad underhållning. Möjligheten till utomhuslek, där motoriska och sociala färdigheter utvecklas minskar således. Stillasittande försämrar blodflödet till kroppens styrcentral – hjärnan, vilket resulterar i en försämring av dess uppmärksamhet, funktion och inlärningsförmåga på grund av bristen på syretillförsel. Stillasittande ökar dessutom risken för övervikt. En stillasittande livsstil hämmar inte bara barnets motoriska utveckling, men har också en negativ effekt på barnets lärande och kognitiva utveckling, samt fysisk hälsa. Otaliga är de TV- och radioprogram samt tidningsartiklar som tar upp problematiken med inaktivitet och föreslår lösningar. Men våra barn och ungdomar förblir till stor del stillasittande, både i skolan och på sin fritid.
Nyckeln till barns mentala utveckling ligger i individens möjligheter att utveckla sitt lärande, sin sociala kompetens och sin kreativitet. Hjärnan är det i särklass mest komplexa, sinnrika, energikrävande, kloka och värdefulla organet i vår kropp. Revolutionerande teknik har gett oss redskapen att se in i dess levande biologiska strukturer. Forskning har visat att särskilt i barndomen, är hjärnan mer formbar och föränderlig än man tidigare har trott. Dess utveckling är som mest händelserik under barndomen, men en del viktiga mognads- och utvecklingsprocesser fortsätter att äga rum även under tonåren. Under de första åren i livet har miljön stort inflytande på utvecklingen av hjärnans strukturer och bansystem. Med andra ord så formas utvecklingen av hjärnans strukturer och bansystem i samspelet mellan generna, den omgivande miljön och kulturen man växer upp i. Idag tillskrivs cirka 80 % av formandet av vår plastiska hjärna miljön, och resterande 20 % genetiska arvet (individens DNA). Den senaste forskningen visar att DNA påverkar våra liv, och att våra liv påverkar DNA. Detta innebär att det finns förutsättningar för livslång utveckling av individens mentala möjligheter.
På senare tid har forskning visat samband mellan fysisk aktivitet, motorik och kognitiv utveckling. Kognitiva funktioner är alla de intellektuella funktionerna som till exempel tänkande, förståelse, beslutsfattande, memorerande och problemlösande. Man har konstaterat att konditionsträning har positiva effekter på barns inlärningsförmåga. Man har även visat att barn och unga som har motoriska brister (brister i rörelseförmågan) har förbättrat sina skolresultat med hjälp av fysisk aktivitet och motorisk träning. När vi får upp pulsen genom fysisk ansträngning ökar blodcirkulationen i kroppen och därmed även blodflödet till hjärnan. Hjärnans ökade syreupptag ökar energitillgången för nervceller och leder därmed till förbättrad kognitiv förmåga. En annan fördel med fysisk träning är att produktionen av vissa proteiner i kroppen stimuleras så att nybildning av nervceller och synapser (kopplingar mellan nervceller) gynnas. Det påverkar även nybildningen av blodkärl. Fler blodkärl motsvarar fler vägar som letar sig in i hjärnans mest avlägsna skrymslen och vrår, vilket förbättrar näringstillförsel och avfallshantering. Man kan helt enkelt säga att hjärnans infrastruktur byggs ut och förbättras. Det finns även studier som antyder att träning påverkar olika hjärnstrukturers volym.
Fysisk aktivitet i form av idrott, rörelse och lek är en förutsättning för att barn skall utvecklas normalt såväl motoriskt som fysiskt, socialt och intellektuellt. Dessutom motverkar motion stress, vilket är positivt då stressen inverkar negativt på hjärnans prestationsförmåga. Fysisk aktivitet är således viktigt för barn och ungdomars aktuella och framtida hälsotillstånd. Sveriges skolor och förskolor utgör vårt lands största arbetsplats, och är en av de viktigaste arenorna för att skapa en trygg lärandemiljö, goda levnadsvanor och förebygga god hälsa bland barn och ungdomar. Det är alarmerande att tiden för ämnet Idrott och hälsa i skolans läroplaner kraftigt har reducerats, trots kunskapen om att elever klarar skolan bättre om de stimuleras till fysisk aktivitet. En allt viktigare fråga de senaste åren har varit frågan om barns och ungdomars fysiska aktivitet, eller kanske snarare brist på fysisk aktivitet i skolmiljön. Under det senaste decenniet har likväl idrottsrörelsen som läkare, lärare, forskare och även myndigheter varit kritiska mot nedskärningen av idrotten i skolan. Detta trots att allt fler undersökningar visar tydligt att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för både skolmisslyckande och tidig ohälsa. Barn med motoriska brister är de som är mest utsatta.
Utvecklingen inom strukturell och funktionell hjärnavbildning har öppnat upp för en ny epok för studier av lärande på hjärnans villkor. Vi går en ny, spännande och utmanande tid till mötes där synen på lärandet utifrån hjärnans grund med dess basala neuronala mekanismer uppmärksammas allt mer. Gränsöverskridande forskning är efterfrågad och tiden är inne för att bygga hållbara broar mellan neuroforskare och pedagoger. På så sätt kan lärandeforskningen berikas och korsbefruktas med neurovetenskapen, och sammanlänkas med hjärnans biologiska struktur och funktion på ett banbrytande sätt.
Vår världs framtid ligger i alla våra barns och kommande generationers händer och hjärnor. Barnhjärnan är det viktigaste kapitalet man för med sig från tiden som barn in i vuxenvärlden, men behöver skötas och underhållas för att alla dess finurliga aktiviteter skall fungera optimalt. Det väsentliga i sammanhanget är att redan på ett tidigt stadium optimera förutsättningarna för att den växande individens mentala kapital skall frodas och blomstra, genom hela livsbanan. Nu till det väsentliga; Vi måste därför se till att agera nu, genom att föra in mer rörelse i skolan. Det är viktigt att öka kunskapen och medvetenheten hos blivande pedagoger. Skolmiljöer bör också inbjuda till rörelse och lek. Vi måste hjälpas åt att utveckla förskolor och skolor där vi optimerar förutsättningarna för en framgångsrik skolgång för nutidens och framtidens barn. Men framför allt krävs att de som kan göra skillnad; politiker och beslutsfattare också gör något.
Referenser
- Dumith SC, Gigante DP, DominguesMR, Kohl HW3rd. Physical activity change during adolescence: a systematic review and a pooled analysis. Int J Epidemiol. 2011;40(3):685-698.
- Singh A, Uijtdewilligen L, Twisk JW, van Mechelen W, Chinapaw MJ. Physical activity and performance at school: a systematic review of the literature including a methodological quality assessment. Arch Pediatr Adolesc Med. 2012;166(1):49-55.
- Rasberry CN, Lee SM, Robin L, et al. The association between school-based physical activity, including physical education, and academic performance: a systematic review of the literature. Prev Med. 2011;52(Suppl. 1):S10-S20.
- Janssen I, Leblanc AG. Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. Int J Behav Nutr Phys Act. 2010;7(40).
- Ploughman M. Exercise is brain food: the effects of physical activity on cognitive function. Dev Neurorehabil. 2008;11(3):236-240.
- Fedewa AL, Ahn S. The effects of physical activity and physical fitness on children’s achievement and cognitive outcomes: a meta-analysis. Res Q Exerc Sport. 2011;82(3):521-535.
- Ussher MH, Owen CG, Cook DG, Whincup PH. The relationship between physical activity, sedentary behavior and psychological wellbeing among adolescents. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2007;42(10):851-856.
- Lees C, Hopkins J. Effect of aerobic exercise on cognition, academic achievement, and psychosocial function in children: a systematic review of randomized control trials. Prev Chronic Dis. 2013;10:130010.
- Chaddock L, PontifexMB, Hillman CH, Kramer AF. A review of the relation of aerobic fitness and physical activity to brain structure and function in children. J Int Neuropsychol Soc. 2011;17(6):975-985.
- Käll LB, Nilsson M, Lindén T. The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting. Journal of School Health. 2014;84(8):473-80.
- Bunketorp Käll L, Malmgren H, Olsson E, Lindén T, Nilsson M. Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children’s School Performance, Wellness, and Brain Development. Journal of School Health. 2015;85(10):704-13.
- Ericsson I, Karlsson MK. Motor skills and school performance in children with daily physical education in school–a 9‐year intervention study. Scandinavian journal of medicine & science in sports. 2014;24(2):273-8.
/Lina Bunketorp Käll, förälder, hjärnforskare och sjukgymnast
Lästips i BARNverkets kunskapsbank:
Om hjärnan http://behp.barnverket.dinstudio.se/1/45/hjarnan/
Om fysisk aktivitet http://behp.barnverket.dinstudio.se/1/9/fysisk-aktivitet/
Om motorisk utveckling http://behp.barnverket.dinstudio.se/1/10/motorisk-utveckling/