Flera föräldrar i BARNverket har reagerat på Skolenkäten som Skolinspektionen använder för sin kvalitetsmätning. En av dem skickade följande kommentarer till Skolinspektionen, som vi väljer att dela. BARNverket ser också problemet med otydlighet i ansvars- och kvalitetsfrågor. Vi vill också inkludera fysiska miljöfaktorer i skolans kvalitetsarbete. (Se Barnverkets mål.)
“Jag upplever flera frågor svåra att besvara rättvist.
Var finns möjligheten att utveckla vari ev missnöje ligger?
Problem kan uppstå i olika delar av organisationen, och skolledningens roll skyms här, då ev kritik lätt kan uppfattas som riktad mot personal i yttersta ledet: klasslärare / mentor, skolsköterska och kurator – de som oftast är som mest engagerade i mötena med elever och föräldrar.
Problemet många upplever är att insatser inte beviljas / genomförs enligt önskemål och plan, av skolledningen.
Som exempel:
1) Klasslärare / mentor är långt ifrån den enda lärare som påverkar barnens undervisning.
Inga frågor rörde andra lärare – som har fler undervisningstimmar med eleven. Svaret fick här bli ett genomsnittsbetyg för lärarna barnet får undervisning av. Det kan slå orättvist mot en engagerad och kompetent mentor.
2) Elevhälsan får också ett samlingsbetyg som jag upplever orättvist.
Sjuksköterska och kurator på vår skola har alltid bemött oss och våra barn med engagemang, kompetens och omsorg. Jag vill absolut inte klaga på sjuksköterska och kurator.
– Men ev uppföljande / planerade åtgärder / insatser “fastnar” någonstans längs vägen, i andra delar av organisationen. Hur mycket kan “elevhälsan” bestämma om och ta ansvar för, när de inte har makt över resurser, lokaler eller övrig skolpersonal?
3) Kunskapskraven – syftar ni på miniminivå eller maxnivå här?
Ofta tycks skolorna lägga fokus på att få så många som möjligt att klara “godkänt”-nivån, miniminivån.
Men hur väl stöder skolan elever som kan / vill mer? Når skolan upp till kraven på individualiserad undervisning?
Får eleverna stöd att utvecklas i sin egen takt? Möjliggörs acceleration, berikning eller fördjupning?
Vet eleverna vad som krävs av dem för att nå ett högre betyg än “godkänt”?
Får eleven stöd att kunna nå ett högre betyg?
4) Frågan om fritids erbjuder möjlighet till lek och skapande. Det är inte samma sak och skulle kräva två olika frågor.
Fritids låter barnen leka utomhus, men det ger inte stor möjlighet till skapande.
Vissa barn väljer mobiltelefonen som “lekredskap”, vilket inte är vad jag som förälder önskar, eller vill likställa med “lek”.
5) Enkäten saknar frågor om hur skolans fysiska miljö upplevs.
Problem med ventilation, trånga korridorer och stökiga uppehållsrum är också relevanta för elevernas arbets- och studiemiljö.
Klasstorlekar är också av betydelse för många elevers koncentrationsförmåga, för buller och störningar. Det påverkar också hur mycket tid läraren har att ägna åt varje individuell elev – att uppmärksamma, stötta, ge feedback.
Även frågor om rastaktiviteter / rörelse, samt möjlighet att vila under skoldagen vore intressanta och relevanta.
Jag efterlyser från skolinspektionen granskning av skolornas mätbara värden, såsom buller, ventilation, personaltäthet, yta per barn (inne och ute), klasstorlekar mm.”
Svaret från Skolinspektionen:
“Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Vi tar dem med oss dem i vårt framtida utvecklingsarbete med Skolenkäten.
Vad gäller inomhusmiljön i skola hänvisar vi till Arbetsmiljöverket, se länk nedan:
I länken de hänvisar till står dock bl a om Skolinspektionens ansvar:
”Den fysiska miljön
Skolinspektionen ansvarar för att inspektera att skolans lokaler är ändamålsenligt utformade för den pedagogiska verksamheten, till exempel att det finns bra lokaler för att undervisa i slöjd- och NO-ämnen.”
BARNverket vill därför att Skolinspektionen i sin skolenkät ska ta upp frågor om den fysiska inne- och utemiljön.