Ekonomiska intressenter får inflytande över barnen redan i förskoleåldern: ”Techföretagen täljer guld i förskolan”, medan föräldrar förlorar möjligheten att själva ”bestämma om deras småbarn ska stirra in i skärmar eller inte”.
Paulina Neuding skriver i Dagens samhälle varför man bör vara skeptisk mot införandet av digitala läromedel i förskolans läroplan:
”Det handlar om stressade fröknar och småbarn. I praktiken är det frågan om vuxna med stora barngrupper att hålla reda på, som plötsligt ges ett verktyg som mer effektivt än något annat kan få barn att sitta stilla, tysta och passiva i timtal. För den vuxne brukar det bli besvärligt först när det är dags att berätta för barnet att skärmtiden är slut.”
Läroplanens mål om att ”grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik” kräver färdigheter som: ”koncentrationsförmåga, karaktärsstyrka, social, språklig kompetens och liknande. Sådant behöver människor utveckla redan i mycket tidig ålder. Vi vet också vid det här laget att inlärning av och träning i samtliga dessa förmågor störs av de digitala verktygens belöningssystem, som är uttänkta och designade för att göra skärmarna svåra att lägga ifrån sig. ”
Politiker, beslutsfattare och utredare: Vid införandet av den nationella digitaliseringsstrategin:
– Vem tog hänsyn till barn- och elevperspektivet?
– Vem gjorde kompetenta förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser gällande våra barns utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet?
BARNverket kräver svar!
Läs också:
”Undermålig analys inför viktiga reformer” – ekonomie doktor i nationalekonomi, Sara Forsstedts artikel i SvD.
Gäller även i högsta grad vårt skolväsende!