Den fysiska miljön påverkar barns och elevers hälsa och skolresultat. Svensk skola och samhället i övrigt har mycket att vinna på att lyssna till barn och elever samt se dem som biologiska individer med kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, som påverkas av den fysiska miljön.
Den fysiska skolmiljöns utformning påverkar barns och elevers hälsa och skolresultat. Buller, luft, kemikalier, ljus, sittergonomi, inredning samt rörelse och lugn och ro är exempel på faktorer som påverkar barns kropp, sinnen och den känsliga hjärnan och på så sätt hälsa och lärande.
Vi vet att miljön samspelar med barnet och sänder ut budskap om hur det förväntas agera och om barnet är välkommet eller ej. En bra fysisk lärmiljö/arbetsmiljö signalerar därför omsorg om barnet och skapar goda förutsättningar för barnets hälsa och lärande.
Därför är det viktigt att svensk skolpolitik samt beslutsfattare inom skolväsendet visar hänsyn till barns fysiska skolmiljö när man diskuterar de sjunkande skolresultaten samt den ökade fysiska och psykiska ohälsan hos barn och unga. En bra skolmiljö för hela barnet, fysiskt och psykiskt, är också viktigt för föräldrarnas och personalens trygghet och hälsa.
Framtidens lärmiljöer – om eleverna får bestämma hette ett seminarium, som man kunde lyssna till under höstens Skolforum.
Elever från årskurs 9 i en Stockholmsskola hade rangordnat olika faktorer i skolmiljön som de tyckte var viktiga för att de skulle må bra, kunna koncentrera sig och ta till sig lärandet.
Elevernas 6 viktigaste punkter:
- Ljus – Stora fönster som släpper in dagsljuset så man inte somnar. Ljus från fönster och belysning får ej reflekteras i bildskärmar
- Ventilation – Viktigt att man får tillräckligt med syre så man kan koncentrera sig samt inte blir trött och får huvudvärk
- Färg – Man ska bli glad av färgsättningen i skolmiljön
- Bord – Bordsytan måste vara tillräckligt stor så man ej trycks ihop och spänner sig
- Ljud – Störande ljud utifrån får inte komma in i klassrummen och man måste kunna höra vad läraren säger
- Komfort (stol) – Stolen måste gå att individanpassa och uppmuntra till rörelse
Några kommentarer till elevernas synpunkter:
1. Ljus
Ljusmiljön påverkar humör, vakenhet, trygghet och uppmärksamhet. Det är viktigt för trivsel och hälsa att få tillgång till dagsljuset både inne och ute. Utomhusvistelse i lagom mycket solljus är dessutom viktigt för att bilda D-vitamin. Stressfaktorer i ljussättning är bland annat osynligt flimmer från äldre lysrörsarmatur liksom dåligt upplysta ytor vilket riskerar att påverka tryggheten. Ljusbrist orsakar problem med trötthet, huvudvärk, koncentration och läsbarhet.
2. Ventilation
Stora barn- och elevgrupper samt mycket teknik kräver bra ventilation. Det finns ett samband mellan ventilationsflödet och prestation/inlärning liksom mellan temperatur och prestation/inlärning. Studier visar att bra luftflöde kan höja skolprestationer med upp till 30% i matematik och läsförståelse. Skollokaler med fukt- och mögel samt dålig ventilation medför risker för att barn och elever utvecklar astma och luftvägsproblem dessutom försämras förutsättningar för lärande och hälsa för de barn som redan har symptom.
3. Färg
Färgsättningen påverkar våra sinnen och känslor. Man ska vara varsam med kulörstarka färger. En färgnyans upplevs alltid starkare på en större yta. Naturliga färger och pigment reflekterar ljuset annorlunda och skapar en behagfull miljö, dessutom minskar riskerna för farliga ämnen och kemikalier.
4. Bord
Ur ergonomisk synvinkel är det bäst med bord och bänkar som går att individanpassa. Bänkens arbetsyta kan dessutom vinklas nedåt, viket är bättre för ögon och nacke.
Höj- och sänkbara bord/bänkar samt ståarbetsplatser borde finnas i alla klassrum.
Det är viktigt med en ordentligt tilltagen arbetsyta för att kunna arbeta avspänt.
5. Ljud
Ljudmiljön är viktig för att barn och elever ska höra och förstå samt kunna koncentrera sig på lärandet. En dålig ljudmiljö skapar stress och påverkar minne, läs- och språkinlärning, beteende, social interaktion samt kan ge huvudvärk och tinnitus. Störande ljud kan till exempel komma från stora barngrupper, fläktar, förflyttning av möbler, skolmatsalar och väg-, spår- och flygtrafik. Ljudmiljön i klassrummet ska ha en god taluppfattbarhet för alla elever oavsett elevernas placering i rummet. Särskilt utsatta för störande ljud är yngre barn, barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning.
6. Komfort (stol)
Stolens utformning är viktig för att elever ska kunna koncentrera sig på lärandet och inte få belastningsbesvär från rygg och nacke. Stolens sitthöjd ska gå att reglera alternativt att det finns stolar med olika sitthöjder – elever är olika långa. En grundregel är att dela barnets längd med tre för att få fram optimal sitthöjd.
Stolen ska skapa förutsättningar för dynamiskt sittande vilket innebär växling mellan arbete och vila där fötterna och överkroppen kan röra sig i förhållande till bäckenet och då möjliggöra olika positioner beroende på aktivitet.
BARNverket:
Om skolan vill skapa goda förutsättningar för ALLA barns hälsa och lärande så är en bra fysisk skolmiljö lika viktig som en bra psykosocial skolmiljö.
Lästips:
Ljudskolan
http://www.ljudskolan.se/
Sittande barn
https://www.studentlitteratur.se/#9789144102375/Sittande+barn
Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan
http://docplayer.se/6947691-Inomhusluftens-betydelse-i-forskolan-och-skola-for-barns-halsa-och-larande.html
Brister i skolmiljön hindrar inlärningen
http://www.svd.se/dalig-skolmiljo-gor-eleverna-sjuka_8044874
Regeringen satsar 1 miljard på förbättrad arbetsmiljö i skolan
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2014/10/regeringen-satsar-1-miljard-pa-forbattrad-arbetsmiljo-och-energieffektivisering-i-skolan/
Statligt stöd för upprustning av skollokaler hotas
http://www.mynewsdesk.com/se/astma-_och_allergiforbundet/news/statligt-stoed-foer-upprustning-av-skollokaler-hotas-141203
BARNverkets kunskapsbank: Barn- och elevhälsoperspektivet
http://behp.barnverket.dinstudio.se/1/1/hem/