Ungefär en tredjedel av vuxna är mer känsliga för visuella stimuli. Dessa visuella stimuli kan bestå av för starka ljuskällor, för stora kontraster på ljusheten på ytor, visuellt och icke-visuellt flimmer från ljuskällor.
Forskning visar att barn är mer känsliga än vuxna för störningar i den visuella miljön, framförallt icke-visuellt flimmer. De vanligaste problemen som uppkommer när man reagerar på detta är ögonbesvär, huvudvärk, migrän och eventuellt nackbesvär.
Om det är huvudvärk som kommer under dagen och sitter kring ögonen, pannan och tinningarna är det vanligtvis huvudvärk som beror på problem i den visuella miljön eller att personen har felaktiga glasögon. Om man måste anstränga ögonen för att kunna se tydligt, t.ex. om det finns en för stark eller bländande lampa som stör så ökar muskelaktiviteten i nacke, axlar och skuldror, vilket kan leda till att man får ont i nacken. Det är också vanligt att få huvudvärken eller ögontrötthet av icke-visuellt flimmer från ljuskällor i omgivningen. Icke-visuellt flimmer innebär att ljuskällan flimrar så snabbt att vi själva inte är medvetna om det, men detta sker till priset av att den delen av hjärnan som bearbetar ljussignalerna från ögat får anstränga sig mycket (för att vi ska få en flimmerfri upplevelse). Detta leder till att vi får huvudvärk och ögonbesvär, och kan även påverka vår inlärningsförmåga och prestationsförmåga.
Den visuella miljön ska utformas så att både barnen och lärarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli besvärade. Det betyder att det ska vara
- Tillräckligt med ljusstyrka (eller belysning) på borden
- Bländfria armaturer (ej bara armaturer direkt monterade i taket som bara ger nedåtljus)
- Tillräckligt med dagsljus
- Gärna reglerbar belysning
- Avstängningsbar belysning
- Flimmerfri belysning, både visuell och icke-visuellt flimmer
Man ska kunna reglera ljuset så att det finns ljus för aktivitet och arbete, men även ljus för återhämtning och lugnare aktiviteter. Dagsljus är viktigt för den cirkadiska rytmen (vår sömn och vakenhetscykel). För lite dagsljus på morgonen/förmiddagen gör oss mer trötta. Dock är det viktigt att man kan skärma av störande dagsljus som påverkar synbarheten i rummet. Att bländas av dagsljus från fönster är vanligt förekommande, därför är avskärmningsmöjligheter viktigt och att inte ha för stora fönster i lokaler där det ska genomföras synkrävande arbete.
Det verkar också som att kallare ljus upplevs som mer bländande och kan därför ge mer besvär. Det har blivit vanligt att man installerar ljuskällor med högre färgtemperatur t.ex. 4000K, vilket ger ett något blåare och kallare ljus, för att påverka vakenhetsgraden under dagen. Detta kan dock upplevas som mer bländande och ett väldigt skarpt ljus. Då är det bättre att ha ett varm-vitt ljus med lägre färgtemperatur på 3000 K. Det bästa är om man kan ändra detta under dagen och ha en justerbar belysning där man kan ändra ljuset med s.k tunable white, ljuskällor som går att justera färgtemperaturen på. Då kan man få belysning som efterliknar dagsljuset med kallare ljus på morgonen och varmare ljus på eftermiddagen/kvällen.
För mycket belysning från kalla ljuskällor på kvällen som t.ex. från läsplattor, telefoner kan orsaka en försenad insomningstid på 1-2 timmar. Så det gamla begreppet att vi ska ”kura skymning”, att vi dämpar belysningen på kvällen, gör att vi lättare slappnar av och att vi blir mer trötta.
Det finns fortfarande mycket forskning kvar att göra för att vi ska kunna förstå fullt ut hur ljuset påverkar oss och speciellt barnen. Det är därför av största vikt att belysningen planeras för att fungera optimalt för både barn och vuxna. De olika behoven måste regleras/beaktas i arbetsmiljöverkets normer och i samband med planering och upphandling av belysning för miljöer med både barn och vuxna. En belysning som inte är anpassad till barnen kan påverka deras lärande och prestationsförmåga negativt.
Hillevi Hemphälä, PhD, biträdande lektor, optiker och forskare i Synergonomi och ljusets påverkan på människan
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Ergonomi och Aerosolteknologi
2019 03 15
BARNverket kräver nu att:
- belysningen i förskola, skola, fritids och gymnasium ska vara fri från visuellt och icke visuellt flimmer samt bländning. Detta för att förebygga ohälsa och sjunkande skolresultat.
- upphandling av belysning i offentliga lokaler i skolväsendets verksamheter behöver snarast ta fram ”ska-krav” och gränsvärden utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. Utgångspunkten ska vara att barn har en högre känslighet än vuxna när det gäller påverkan på hjärna, kropp och sinnen. I väntan på krav ska Försiktighetsprincipen gälla.
- skolhuvudmän följer regelverket. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2009:02 14§: Belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår.
- miljöcertifieringar av skolväsendets byggnationer snarast kompletteras med en HÄLSOCERTIFIERING utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv.
- att en nationell kunskaps- och tillsynsmyndighet för barns fysiska miljöer – med resurser- snarast kommer på plats.
Länktips: https://www.arbetarskydd.se/