Under den årliga Järvaveckan delade BARNverket ut sin sommarpresent till partiledarna. Detta år i form av en ”Bok–kasse” med böcker och forskning om skärmar och barns behov för utveckling, hälsa och lärande. BARNverket träffade bland andra Statsminister Stefan Löfven och informerade om att förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas gällande skolväsendets digitaliseringsstrategi.
2018 började BARNverket dela ut sommarpresenter till partiledarna under den årliga Järvaveckan. Förra året fick partiledarna boken Neurodesign – Inredning för hälsa, prestation och välmående av hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall. Årets sommarpresent var en kasse med böcker och forskning om skärmar och barns behov för utveckling, hälsa och lärande.
Representanter från samtliga riksdagspartier har tagit emot bok-kassen. Av dessa representanter var fem partiledare och två var vice partiledare, samt ett ombud. En av partiledarna som tog emot bok-kassen var statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna. Han uttryckte i dialog med BARNverket att han nyligen varit i samtal med digitaliseringsministern om vikten att se det positiva med digitaliseringen, men att man också måste se riskerna.
BARNverket uttryckte sin uppskattning över att riskerna äntligen kanske kommer att synliggöras och åtgärdas.
Bok-kassen som delades ut, med önskan om trevlig och lärorik sommarläsning, innehöll bland annat följande böcker:
“Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” av Anders Hansen
“Distraherad – Hjärnan, skärmen och krafterna bakom” av Sissela Nutley
“Rör dig – Lär dig” av Ingegerd Ericsson
Bok-kassen innehöll även en artikel om boken “Anknytning i förskolan” av Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg, och ett informationsblad om den kommande boken “Den livsviktiga leken” av Ylva Ellneby, samt papper och penna.
Dessutom innehöll kassen ett dokument innehållande BARNverkets krav:
“TILL PARTILEDARNA UNDER JÄRVAVECKAN 2019
Förebyggande riskbedömningar saknas gällande skolväsendets digitaliseringsstrategi och därför bör försiktighetsprincipen gälla.
BARNverket kräver:
- Förskolan ska vara skärmfri för barnen
- Tvånget att introducera digitala verktyg i förskolan bromsas till dess att riskbedömningar är gjorda
- Skärmar ska införas i skolan om och när de förbättrar inlärningen
- WHO:s rekommendationer ska gälla även i Sverige
- Medicinsk, psykologisk och ergonomisk expertis, vid sidan av pedagogisk expertis, ska vara delaktiga i reformarbeten och förändringsarbeten gällande skolväsendets verksamheter och miljöer. Detta för att möjliggöra barns utveckling, hälsa och därmed lärande.
BARNverket vill dessutom lyfta fram att Barnkonventionen blir lag den 1a januari 2020.”
Nu återstår att se om partiledarna under Almedalsveckan uppmärksammar systemfelet: förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Likaså hur de eventuellt kan tänka sig att gå till väga för att åtgärda detta systemfel.
Mer att läsa:
Digitaliseringens risker – en barnläkares synpunker, Hugo Lagercrantz, BARNverket 17 okt 2018
Små barns användning av digitala medier ökar, BARNverket 6 okt 2018
Digitaliseringen av skolan ett riskfyllt experiment, Dagens Samhälle, Dagens Samhälle, BARNverket 11 dec 2017
Den uppkopplade barnhjärnan, Svenska läkaresällskapet nov 2017
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet saknar riskbedömninga, BARNverket 9 nov 2017
“Undermålig analys inför viktiga reformer” SvD 11 nov 2018
BARNverkets kunskapsbank om skärmar