Kerstin Uvnäs Moberg, läkare och professor i fysiologi, delar här med sig av sina kunskaper om vårt ”lugn-och-ro-system”. Hon beskriver varför det är så viktigt att stimulera detta system för vårt välmående och hälsa. Denna kunskap måste vi ta vara på och använda oss av inom förskolan och barnomsorgen, som idag är under hård press och stress, vilket riskerar både barns och vuxnas hälsa.
Föräldraorganisationen BARNverket tipsar om ett mycket viktigt och spännande webbinar med några av Sveriges främsta motorikexperter.
”Skadligt när barn inte får utveckla motoriken” – Barns neurologiska utveckling drabbas när deras tillvaro blir allt mer passiv och rädsla för vad som ses som ”farligt” leder till förbud och restriktioner kring fysisk aktivitet.
“Vi behöver en nationell satsning på skolornas arbetsmiljö, en satsning som sätter elevernas hälsa och välbefinnande i fokus. Detta innebär inte bara bättre möbler, utan också en bredare förståelse för vad en god arbetsmiljö innebär, även för barn.”
Bilden är inskickad av en förälder och har inget med artikelns skribent att göra.
Onsdagen den 25/9 bjuder BARNverket in till årets Riksmöte, som inleds med en viktig och spännande föreläsning om motoriken och dess betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande.
Fyra partiledare, en gruppledare, en minister och två skolpolitiska talespersoner har under sommaren fått BARNverkets sommarpresent: en bokkasse innehållande böcker om nervsystemet, ”lugn och ro hormonet” oxytocin, stress, samt barns motoriska och sensomotoriska utveckling.
Barns och ungas växande kropp, hjärna och alla sinnen är i stark utveckling och påverkas av allt ifrån ålder, gener och stress samt ”lugn och ro” och återhämtning till rörelseglädje, trygga kompetenta vuxna och en hälsosam fysisk miljö. Detta måste utbildningsväsendets verksamheter i förskola, skola, fritids och gymnasium samt politiker och beslutsfattare på samtliga nivåer ta hänsyn till för att våra barn inte ska drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, skada eller hämmad utveckling orsakad av brister i barnens ”arbetsmiljö”.
Synpunkter på Skolverkets Remiss avseende förslag till ändringar av (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan samt på Skolverkets Konsekvensutredning. Skolverkets diarienummer 2024:848
Med anledning av den senaste tidens diskussioner om barns försämrade motorik, ”Barn kan inte längre göra kullerbyttor, gå baklänges eller klippa med sax”, publicerar här BARNverket en ”Motorikkanon” för hjärnans, kroppens, handens och sinnenas utveckling – som en grund till hälsa och lärande.
Barn har en mycket känslig hjärna, kropp och många sinnen som har påverkats, påverkas och kommer att påverkas av allt från gener och stress till rörelse, samspel och den fysiska miljön. Detta måste vuxenvärlden ta hänsyn till för att skapa optimala förutsättningar för barns mognad, utveckling, hälsa och lärande.
BARNverket vill börja med att framföra vårt varma tack till dig och regeringen för att ni påbörjat en översyn av skolväsendets styrdokument/verksamheter, om bland annat digitaliseringen och ”skärmarna”.
Vi hoppas nu att BARNverkets julklapp till dig 2023, ett bokpaket, kan bidra till ytterligare positiva förändringar i våra barns ”arbetsmiljöer” i skolväsendets verksamheter — från förskola till gymnasium.
BARNverket har också en önskelista till dig:
BARNverket önskar att skolväsendets styrdokument, regelverk och värdegrund, inklusive arbetsmiljölagen, anpassas för barn i förskola till gymnasium utifrån: ”HUR” den växande barnhjärnan, kroppen och alla sinnena mognar och utvecklas samt ”VAD” den växande barnhjärnan, kroppen och alla sinnena behöver för optimal utveckling och hälsa som grund till lärande, välbefinnande och prestation samt bra skolresultat.
BARNverket önskar få träffa dig i början av nästa år för att få berätta om våra erfarenheter samt komma med förslag till förändringar av det som vi tolkar som ett systemfel: ”Förebyggande riskbedömningar saknas utifrån ett hälso- och utvecklingsperspektiv för den växande, känsliga barnhjärnans, kroppens och sinnenas behov för optimal utveckling, hälsa och lärande”.