Barn och ungdomsfrågor

Barnverket pratar med Maria Larsson

Efter Barnrättsdagarnas sista möte fick Kristofer Lundberg från Barnverket möjlighet att tala med Barn- och äldreministern Maria Larsson. Det blev en kort pratstund innan ministern sprang iväg.

– Vi undrar hur ni tänker agera för att stärka möjligheterna för barnen. Med tanke på hur nedskärningarna slagit mot barnens verksamhet beträffande skola, förskola och fritids, frågade Kristofer Lundberg

  • Det sker inte några nedskärningar i dagsläget, blev det korta svaret från Maria Larsson.

  • Men du menar väl ändå inte att det inte skett några nedskärningar på barn och unga. Bara i Göteborg så förlorades 200 lärartjänster, barngrupperna växer. ett exempel är ett fritids i centrala Göteborg i Linnestaden som har 50 barn på en personal, kontrade Kristofer

  • Det är kommunernas ansvar, blev svaret.

  • Men du är barnminister, vad ska ni göra för att motverka den utvecklingen vi ser?, frågade Lundberg

  • Det är kommunerna som har beskattningsrätten, säger ministern

  • Menar du att kommunerna ska höja skatterna? Även om kommunerna skulle höja skatten så är det mycket som behöver göras.Har inte staten ett ansvar för att verksamheter fungerar? Har inte du som minister ett ansvar? Dessutom har ju pengarna till kommuner och landsting från staten under en 20 års period minskat. Så kommuner har mindre pengar att röra sig med än under 80 talet.

  • Nej, så är det inte, var ministerns korta svar

  • Får jag citera det?, frågade Lundberg

  • Nej det vill jag inte.

  • Barnens behov måste styra. Då måste man avsätta resurser från kommunerna, men kommunerna måste också få pengar så att möjligheten finns, konstaterade Kristofer Lundberg.

  • Det är kommunens ansvar, har du fler frågor boka en intervju. Hej då,

Mycket mer till diskussion blev det inte. Vi hoppas att Maria Larsson ändå tar till sig de argument hon fick.

Barnverket på Barnrättsdagarna i Örebro

Årets tema på Barnrättsdagarna i Örebro var “Barn i samhällets vård” men efter att de två dagarna var avklarade undrar man om inte temat skulle ha varit “Barn i samhällets våld”. Barnverket fanns på plats med två representanter under hela konferansen den 8 – 9 mars.

Barnrättsdagarna samlade 550 deltagare från hela landet och inleddes med ungdomars egna erfarenheter. Det blev en mörk berättelse om kollektiva bestraffningar, känslan av maktlöshet och vuxna som inte lyssnar. Detta var tre ungdomar 15, 17 och 19 år gamla, alla med erfarenheter om HVB som gav sin bild från barnens perspektiv. Det var med starka ord de berättade om sina upplevelser och vädjade till vuxenvärlden om hur det borde vara.

De tre ungdomarna på scenen hade tidigare varit med i en ungdomsdelegation på 100 personer sedan valde ut 13 som uppvaktat barn- och äldreministern Maria Larsson. De har också träffat regeringsledamöter och socialtjänstpersonal.

Ungdomarna hade olika bakgrund, bott på olika hem men hade samma erfarenheter att berätta. Historier om ungdomar som redan befinner sig i en utsatt situation som av de vuxna som ska vara deras stöd och nya chans i livet bemöts av kränkande behandling.

Genomgående hos samtliga ungdomar var känslan av hur socialtjänsten hellre läser journaler än lyssnar på vad ungdomarna själva har att säga. Om hur socialtjänsten tar den lätta vägen och hellre talar med personalen på HVB än att sätta sig ned med ungdomarna. Maktlösheten och frustrationen var förstålig.

  • Hur kan man göra det bästa för de unga om man inte känner dem. Hur kan de veta vem jag är utan att prata med mig. Det som står i min journal kanske inte gäller i dag, konstaterade Johanna 15 år.

Det gavs också en mörk bild om personalens och samhällets normer försöker påverka ungdomarna. Det var skrämmande att höra att de fick åsikter eller bestämmelser om hur de unga skulle klä sig eller vilken musik de fick lyssna på.

Jompa 18 gav en bild om vilken verklighet många av de unga lever i.

  • Det är inte ovanligt att vi blir inlåsta trots att det är olagligt. Våra mobiltelefoner tas i beslag och få vet om att personalen inte har den rätten. Händer det något straffas man med att inte få träffa sin familj, något som kan få förödande konsekvenser. Mår du dåligt och gör något dumt för att du mår dåligt och blir straffad för det så mår du ännu sämre. Då gör du knappast något bra. det bli en ond cirkel. Misshandel och polisgrepp på ungdomar som ”tjafsat” eller indragen veckopeng är inte heller ovanligt. Vi nekas att använda internet även om det behövs för skolarbete.

Även könsrollerna upprätthålls på hemmen.

  • Är man tjej ska man jobba mycket mer i hushållet. Man får hjälpa till och städa och diska, inte bara i sitt rum. Men det slipper killarna är man tjej får man heller inte röka. berättade Johanna.

Johanna hade försökt få socialtjänstens uppmärksamhet för att få hjälp att flytta hemifrån från en ohållbar situation. Men ingen hjälp kom. Som åtgärd gjorde hon vad hon beskriver som “grova saker” för att få dem att förstå.
– Jag ska inte behöva göra dumma saker för att få hjälp.

De tre ungdomarna poängterade alla vikten av att socialtjänsten och HVB-personal lyssnar på dem, ser dem som individer.
– Jag är inte ett 8-17 jobb som måste skötas, som Nora sa.

  • Vi har rätt till att välja kläder, ha en egen stil, egen identitet och vilja. Om vi fick medverka i vår egen utveckling och beslut inte fattades bakom vår rygg av de som inte känner oss skulle det bli bättre. Beslut får vi ta konsekvenserna av, även om de tas bakom vår rygg.

Johanna fick avsluta första delen av konferansen och det var med kloka ord.

  • Ni måste förstå roten till våra problem, de står inte i journalerna. Vi behöver hjälpas åt tillsammans för att lösa dem. Men då måste ni se oss som människor. Vad vi behöver hjälp med är att styra upp våra liv, inte få dem styrda av er. Döm mig inte för vad jag gjort, det gör jag redan själv.

Det var en bra första punkt som inledde Barnrättsdagarna. Tyvärr var det den enda punkten som barn och unga själva fick vara med och ge sin bild av sin situation. Det talades sedan mycket om Barnperspektiv – men från vems perspektiv?

Kristofer Lundberg
Barnverket Göteborg

Barnverkets kampanjsajt utmanar Sveriges kommuner att följa Norrköpings exempel

Barnverkets kampanjsajt 5 minuter för barnen, www.5minuterforbarnen.se, gör det inte bara lätt för allmänheten att påverka utan har nu även ett konkret förslag på vad kommunpolitikerna bör göra för att investera i vår framtid.

Norrköping först med social investeringsfond

Kampanjen 5 minuter för barnen fokuserar nu på det faktum att Norrköping är först ut bland Sveriges kommuner med att upprätta en social investeringsfond. Norrköping visar politiskt ansvarstagande genom att konkret prioritera investeringar i barn och unga!

Det var i juni 2010 som Norrköping tog beslut om att i ett första försök satsa på att investera 34 miljoner i framtiden. Att satsa långsiktigt på barn och unga är inte bara klokt, det är gott handhavande av skattepengar.  Sveriges föräldrar anförtror sina barn till förskola, skola och fritids varje dag. Det minsta krav vi kan ställa är att kommunerna gör allt de kan för att förvalta det förtroendet väl.

5 minuter för barnen efterlyser att fler kommuner följer i samma spår och uppmanar allmänheten att kontakta kommunerna genom ett färdigskrivet mail. Läs mer om Norrköpings investeringsfond och påverka din kommun att följa det här goda exemplet på vår kampanjsajt www.5minuterforbarnen.se.

www.5minuterforbarnen.se drivs frågan om hur tidiga satsningar i förskola, skola och fritidsverksamhet kan räknas hem i långsiktiga vinster både mänskligt och ekonomiskt. Gör din röst hörd. Det tar inte mer än 5 minuter. Maila via www.5minuterforbarnen.se!

För frågor kontakta Barnverkets kampanjledare Camilla Tängman och Martin Fredin på kampanjledning@5minuterforbarnen.se.

Pengarna tillbaka till barn och unga

Förra året slogs verksamheter i spillror efter att den socialdemokratiska majoriteten genomförde nedskärningar på nära en kvarts miljard. Hårt drabbade blev förskola, skola, fritids och annan offentlig sektor.

Detta skapade vad politiker i år skryter med en miljard i vinst för Göteborgs kommun. Kravet från föräldrar som kämpat för sina barns framtid med Göteborgsföräldrar mot nedskärningar (Barnverket) är ”Pengarna tillbaka till barn och unga”. Med den ”rödgröna” majoriteten lägger istället miljarden på betalning till motorvägssatsningen Marieholmstunneln.

Mot detta protesterade föräldrar utanför kommunfullmäktige förra veckan. Barnverket samlades 30 min innan kommunfullmäktige startade, med barn och barnvagnar. Flygblad riktade sig till politikerna med uppmaningen att sats överskottet på barnen. Flygbladet riktade sig framförallt till den RödGröna majoriteten med frågorna de fyllde staden med i valet;

  • Vad hände med “fler vässade pennor” S?
  • Vad hände med “världens bästa välfärd” V?
  • Vad hände med “satsning på miljö” MP?

Kristofer Lundberg
Barnverket Göteborg

Mindre barngrupper i förskolan minskar spridningen av pneumokocker med 82%

I fredags (den 12/11) lade forskaren Diana Karlsson fram sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet –  Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. Det vi i Barnverket direkt fastnade för var att en återgång till 1985 år nivåer på barngruppernas storlek i förskolan (13,4 barn) minskar smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %. Det är helt fantastiska siffror som ger våra krav på nya riktlinjer för förskolan en helt ny tyngd från ett nationellt hälsoperspektiv.

Populärvetenskaplig sammanfattning

(Utdrag ur doktorsavhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. ISBN: 978-91-7457-027-4)

Pneumokocken är en bakterie som orsakar mycket lidande runt om i världen och anses vara ansvarig för 1-2 miljoner dödsfall varje år. Den ger upphov till allvarliga sjukdomar såsom lunginflammation, hjärnhinneinflammation och sepsis. Men pneumokocken kan även orsaka mindre farliga infektioner som öroninflammationer och bihåleinflammationer. Vanligen är det fullt friska personer, framför allt yngre barn, som bär på pneumokocker utan att uppvisa symtom. Bakterierna koloniserar då bakre näsvägg och svalg, men orsakar ingen skada på sin värd. Emellanåt övergår dock bärarstadiet till sjukdom – exakt varför detta sker vet man inte, men förmodligen spelar både värdfaktorer och den specifika pneumokockens egenskaper in. Dessa symtomfria bärare är dock viktiga ur smittspridningssynpunkt då de för pneumokockerna vidare till andra människor, som i sin tur också blir friska bärare eller utvecklar sjukdom.

Traditionellt sett har infektioner med pneumokocker behandlats med olika typer av antibiotika, framför allt penicillin. Men under de senaste decennierna har det blivit allt mer vanligt med resistenta pneumokocker. Resistens innebär att bakterierna har förändrats så att antibiotika inte längre är verksam mot dem. Den främsta orsaken till uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är den omfattande användningen av antibiotika. I stora delar av världen är resistenta pneumokocker ett betydande problem. I Sverige, där vi varit lite mer försiktiga med antibiotikaanvändning, har vi en lägre förekomst av resistens bland pneumokockerna. Det förekommer även multiresistenta pneumokocker, dvs. pneumokocker som är resistenta mot penicillin och minst två andra antibiotika. Infektioner orsakade av resistenta pneumokocker försvårar och fördröjer effektiv behandling – många gånger är adekvat behandling insatt i tid livsavgörande för patienten. Ökad insikt och kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är därför viktigt för framtiden. Målet med denna avhandling var ökad kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker genom att använda teoretiska såväl som empiriska metoder.

I den första artikeln konstruerades en kontaktnätverksmodell baserad på verkliga demografiska data som reflekterar dagens samhällsstruktur för ett genomsnittligt Sverige. Genom att bygga upp en fiktiv population, där individerna tilldelas unika egenskaper som ålder och sociala relationer, kan sedan smittspridning simuleras i populationen.

Modellens olika parametrar analyserades i syfte att se vilken åtgärd i samhället som är mest effektiv ur smittspridningssynpunkt. Det som framgick framförallt var betydelsen av gruppernas storlek på förskolorna, dvs. antalet barn per avdelning. Genom att simulera en minskning av antalet barn per förskolegrupp från 16.7 till 13.4 så minskade smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %.

Här kan du hämta och läsa hela avhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae

Malmö satsar på barn i riskzonen

Sydsvenskan skriver om att Malmös rödgröna majoritet vill att satsningar på barn i riskzonen bokförs som långsiktiga investeringar. Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) har tagit intryck av nationalekonomen Ingvar Nilsson som räknat ut vad det kostar att avstå från förebyggande insatser för barn som riskerar att hamna i utanförskap.

– De här barnen kostar kanske 13-14 miljoner innan de slutar sina liv i fyrtioårsåldern, säger Ilmar Reepalu till Sydsvenskan

Läs hela artikeln i Sydsvenskan 29/10 2010

Vi på Barnverket är väldigt glada att Malmö stad har tagit beslutet att se satsningar på barn som investeringar istället för som kostnader.

Bara själva synsättet kommer att starkt påverka barns möjligheter att ta sig an livet på ett lustfyllt och glädjerikt sätt.

Vi vill passa på att uppmana fler kommuner att ta detta viktiga steg för barnens skull.

Vad kan du göra för att påverka din kommun?

Mer än du tror! Ju fler som bryr sig, skickar mail eller ringer och gör sin röst hörd, desto större skyldighet, ja skyldighet, har kommunerna att bry sig om frågan. Vi har formulerat ett mail som du kan skicka från vår kampanjplats 5 minuter för barnen.

Rikskonferensen Barnen och Samhället den 18-19 oktober 2010

Det borde vara självklart att alla barn i Sverige får en bra uppväxt. Men i varje årskull hamnar 10.000 barn utanför. Vad gör kommunerna och ideella organisationer för att förhindra detta? Konferensen Barnen och Samhället visar på goda exempel.

Barnverket har glädjen att som arrangör bjuda in dig till Rikskonferensen Barnen och Samhället den 18 – 19 oktober i Stockholm. I år handlar det om förebyggande arbete i kommunerna och de ideella organisationerna. Här kan du hämta hela inbjudan och program för Rikskonferensen Barnen och Samhället.

Två dagar på två platser:
Måndagen den 18/10 2010, kl 9.00 i Brygghuset Norrtullsgatan 12 N Stockholm.
Tisdagen den 19/10 2010, kl 9.00 – 12.30 i Fryshuset.

    Vi erbjuder ett spännande, matnyttigt och varierat program. Några godbitar bland andra är:

  • Måndag f m:
    “Hur man använder aktuell forskning direkt i arbetet med barn” Research and Practice från England
  • Måndag e m:
    Barnverkets arbete i Nynäshamn med lokal styrelse med föräldramajoritet i grundskolan
    “Från bottenläge till toppläge – hur man med nya arbetssätt får alla elever att klara skolan” Nossebro skola
  • Måndag kv:
    Kulturarragemeng och 10-årsjubileumsfirande av tillkomsten av nätverket SAMBA.
  • Tisdag f m:
    “Exempel och beräkning av vad man vinner på att satsa förebygganade” Socioekonomiska bokslut i praktiken

Pris inkl måltider: 950 kr
Organisationer och företag som faktureras: 1.250 kr
Studerande: 500 kr
Medlemmar i SAMBA: 750 kr

Sista anmälningsdag 4 okt.
Anmälan sker till samarrangören SAMBA: info@samba.nu, tel 08-642 41 30 eller 0706-61 78 68.

När SAMBA har fått din anmälan skickar de faktura eller inbetalningskort. Meddela om du vill ha faktura. Lunch och fika ingår båda dagar samt mingel med underhållning i Brygghusets restaurang på måndagskvällen. Där kan man också beställa middag.

Arrangörer är:
Active Parenting • Barnverket • SAMBA • Studiefrämjandet • Vårdalstiftelsen

Alliansens partiledare sa nej till debatt om barns och ungas villkor som skulle direktsändas i Kunskapskanalen

Välkomna till presskonferens i Fryshuset 1 tr, kunskapscentret, torsdag 26 augusti 2010 kl 10.00

93 % av svenska folket anser att barnperspektivet är viktigt vid politiska beslut. Det visar en helt färsk undersökning som Synovates tagit fram. Därför är det beklagligt att alliansens partiledare har tackat nej till en debatt om barns och ungas villkor som varit planerad sedan länge och som skulle ha direktsänts i Kunskapskanalen.

På presskonferensen presenteras Synovates undersökning som tagits fram på uppdrag av SAMBA ˆ samarbete för barnen som driver kampanjen Kraftsamling för barnen.

Den 26 augusti skulle barnfattigdom, psykisk ohälsa, barnomsorg, skolfrågor, ungdomsarbetslöshet, bostadssituation och utanförskap ha debatterats mellan partiledarna från riksdagspartierna och direktsändas i Svt Forum/Kunskapskanalen.

Men det blir ingen debatt. De rödgröna tackade ja men alliansen tackade nej.

Debatten skulle blivit unik. Viktiga frågor för våra barn och ungdomar skulle få svar. Och alla partiledare skulle få några minuter att okommenterat vända sig till alla tittare/lyssnare, inte minst de cirka 500 000 förstagångsväljare som ska ta ställning i riksdagsvalet om några veckor.

I tre år har ett 40-tal barnorganisationer kämpat med att lyfta frågor kring hur våra barn och ungdomar har det i verklighetens Sverige. Under kampanjnamnet »Kraftsamling för barnen« har vi uppvaktat riksdagsledamöter med budkavlar, genomfört seminarier och konferenser, informerat breda lager i samhället och varit aktiva under Almedalsveckan.

Vi har försökt tydliggöra att hundratusentals barn och ungdomar lever i utsatthet och utanförskap. Det handlar om barn som har föräldrar som missbrukar, försummar eller förgriper sig på dem. Unga som inte klarar skolan och hamnar i kriminalitet. Unga som mår psykiskt dåligt eller diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden.

Vi har också tagit upp att detta är enormt kostsamt och att förebyggande insatser mot utanförskap är bland det mest lönsamma vi kan satsa på i samhället

Vi tycker inte detta är värdigt ett land som Sverige. Därför ville vi veta vad partiledarna för våra riksdagspartier vill göra för att skapa en bättre verklighet för våra barn och ungdomar. Därför utmanade vi till en partiledardebatt den 26 augusti på Rum för Barn i Kulturhuset i Stockholm som Svt skulle direktsända.

För oss är frågor om våra barn och ungdomars framtid så avgörande att de borde få högsta prioritet. Det är något vi delar med en mycket stor del av Sveriges befolkning enligt en nyligen gjord undersökning av Synovate på uppdrag av SAMBA ˆ samarbete för barnen. Hela 93 % av Sveriges befolkning anser att barnperspektivet är viktigt vid politiska beslut. Av dessa 93 % anser 48 % att barnperspektivet är viktigare än andra aspekter, när politiska beslut tas och 45 % att det är lika viktigt i förhållande till andra aspekter.

För de rödgröna var frågorna så viktiga att de tackade ja. För alliansen var det tydligen inte så.

Det ska bli intressant att se vilka frågor som var så viktigare för alliansens partiledare att de tackade nej till en direktsänd debatt om barnfattigdom, psykisk ohälsa, skola, ungdomsarbetslöshet och bostadssituation. Och vilka aktiviteter som var viktigare än att okommenterat nå ut till hundratusentals förstagångsväljare.

Mats Lindkvist 070-661 78 68

Kampanjledare för Kraftsamling för barnen
som initierats och drivs av SAMBA ˆ samarbete för barnen


Barnverket är en av organisationerna som står bakom kampanjen “Kraftsamling för barnen”.