Ämne: Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.
Välkommen vara med i Barnverkets genomlysningsarbete!
Barnverket är ingen myndighet med resurser för egna utredningar och större undersökningar. Vår styrka är att finnas i verkligheten som föräldrar, personal och andra personer med intresse för förskola, skola och fritids. Våra erfarenheter är viktiga och behöver komma fram för att påverka beslut i samhället.
Var med du också och dela med dig av dina erfarenheter, gör din röst hörd och hjälp till att påverka!
I mer än tolv år har Barnverket nu samlat erfarenheter. Den erfarenhetsbank vi har att tillgå är därför både stor och en kraft att räkna med. Och än större blir den efter hand!
När det gäller styrdokumenten har Barnverket självfallet inte möjlighet att utreda alla aspekter som krävs för att göra en fullständig genomgång och bedömning av dessa, utan vi måste begränsa oss till aspekter vi finner viktigast. Vad som upplevs som viktigt är troligtvis sådant som har att göra med hur verksamheter och huvudmän för dessa hanterat och hanterar de uppgifter de har i samhället. I detta fall alltså hur det blivit och är i förskola/skola och på fritids.
Man kan naturligtvis studera styrdokumenten från mängder av infallsvinklar; jämföra med tidigare (t.ex. 90- talets eller tidigare läroplaner, skollagar och förordningar), utgå från vissa begrepp som t.ex. ”kunskapssyn” och ”människosyn”, bedöma utifrån egna perspektiv eller vissa förhållningssätt (idévärldar eller likn.) o.s.v. o.s.v.. För att få bredd i arbetet med genomlysningen av styrdokumenten behövs säkerligen många olika perspektiv!
Här följer en kortfattad jämförelse mellan den nuvarande läroplanen för förskolan och den tidigare (som var den första läroplanen för förskolan i Sveriges historia) följd av reflektioner.
Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010
Nya läroplanen för förskolan är som titeln säger densamma som den från -98, förutom att den är reviderad. Vad innebär då detta mer konkret?
Jo, om man lusläser kan man se följande:
- Likheter:
Så gott som allt i den gamla finns med i den nya. De små förändringar som finns i den nästintill likalydande texten handlar om uppdateringar och omstruktureringar.
- Skillnader:
Det finns tillägg. Det finns ca sex nya strävansmål under rubriken ”Utveckling och lärande”. Andra tillägg är riktlinjer för vad förskolläraren ska ansvara för gällande verksamhetens mål och riktlinjer. Dessutom har ”Förskolechefens ansvar” tillkommit under egen rubrik.
Ett fåtal omformuleringar finns, som mest tycks hänga samman med de nya ansvarsfördelningarna.
Reflektioner
Vad kan man då tänka om hur ovanstående skillnader mellan den gamla och nya läroplanen för förskolan, påverkar helheten? Ger förändringarna oss signaler om aktuella samhällsförhållanden man velat få med i det nya dokumentet? Om så är fallet, hur visar sig det nya och hur påverkar nyheterna dokumentet som helhet? Och, det viktigaste: Blir förskoleverksamheten bra om man följer dokumentet så som det står nu?
Man kan t.ex. tänka att:
De sex nya strävansmålen (som bl.a. handlar om specifikt lärande i matematik, naturkunskap, teknik och språk) rubbar den balans som kanske fanns i den tidigare läroplanen vad gäller de små barnens behov av trygghet, stimulans och utmaningar som unika individer med fysiska, psykiska och sociala behov i samspel.
Mycket av innehållet i riktlinjerna för vad förskolläraren ska ansvara för verkar orealistiskt. Man kan t.ex. fråga sig vem som ska ta hand om barnen under den tid förskollärarna sköter alla de uppgifter som handlar om samordning, ledning och dokumentation.
Att förskolechefens ansvar är att ansvara för att verksamheten bedrivs enligt målen och uppdraget i dess helhet och har ansvaret för förskolans kvalitet signalerar mer kontroll och övervakning än gott ledarskap med ambition att skapa en bra och välbalanserad verksamhet utifrån de behov barnen har.
Om detta tänker och tycker jag följande:
Mycket kritik har funnits gällande bristfällig implementering av styrdokumenten från 90- talet och att den kritiken inte är oberättigad har både undersökningar och erfarenhet visat. Barnverket hade troligtvis inte heller funnits om förutsättningar getts att uppfylla de krav den stora förändringen gällande bl.a. kunskapssyn som 90- talets styrdokument innebar.
Att nu driva igenom en motsvarande förändring med hjälp av ett starkt hierarkiskt system med bärande inslag av övervakning, kontroll och bestraffning på såväl individ-, lokal enhets- som kommunalnivå är tydligt märkbart inom vårt nutida skol- och omsorgsväsende.
I effektivitetens, tydlighetens och likvärdighetens namn ser vi som resultat en överdriven likriktning där fokus ligger på måluppfyllelse och att motsvara färdiga kunskapskrav efter mallar. Detta är något helt annat än att utgå från barnets unika individuella förutsättningar och behov (nyfikenhet och lust att lära). Även om det fortfarande står att barnet ska ges stöd och stimulans där det befinner sig ska stödet resultera i något förbestämt. Alla ska passas in i samma mallar. Vad händer då med alla som inte har möjlighet till detta eller som inte kommer till sin rätt om de måste formas i de obligatoriska formarna? Skapas kreativa självgående framtidsmänniskor i ett sådant system? Jag tror inte det och kan inte dölja att jag i detta anar inskränkt människo- och kunskapssyn. I denna tappning har den kvalitativa kunskapssynens värde förlorats. Även förskolans nya läroplan bär spår av detta missgrepp!
Eva Datta, Genomlysningsgruppen
Förälder med barn i gymnasiet och mormor med barn i förskolan
Gymnasielärare med erfarenhet från grundskolan
Hjälp oss!
Vi vill ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se
Demonstration för mindre barngrupper och mer resurser till förskolan i Majorna-Linné den 15 maj i Göteborg. Samling kl. 15.30 på Järntorget och kl. 16.30 tågar alla till Gustaf Adolfs Torg där namnunderskrifter överlämnas till Robert Hammarstrand som är ansvarig politiker för förskola och utbildning i Göteborg.
