Miljö och hälsa

BARNverket har besökt utbildningsdepartementet med anledning av föräldrars ökade oro över barnens fysiska miljö i skolväsendets verksamheter. Dessutom har BARNverket noterat att riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.

…

BARNverket har diskuterat barns fysiska miljö med utbildningsdepartementetLäs mer »

Många oroliga föräldrar har hört av sig till BARNverket när det gäller barnens arbets- och utvecklingsmiljö i förskola, skola och på fritids. BARNverket har nu kontaktat utbildningsminister Gustav Fridolin med önskan om ett möte:

…

BARNverket önskar träffa utbildningsminister Gustav FridolinLäs mer »

Många oroliga föräldrar har hört av sig till BARNverket när det gäller barnens arbets- och utvecklingsmiljö i förskola, skola och på fritids i samband med att städer växer.
BARNverket har nu kontaktat stadsutvecklingsminister Mehemet Kaplan med önskan om ett möte:

…

BARNverket önskar träffa stadsutvecklingsminister Mehmet KaplanLäs mer »

Antologin Skolans och förskolans utemiljöer. Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö – speglar innehållet i konferensen “Konkurrensen om marken. Hur försvarar vi rätten till bra utemiljöer i skola och förskola?” som Skolhusgruppen arrangerade tillsammans med Movium och Arkus i november 2013.

…

Hur försvarar vi rätten till bra utemiljöer i skola och förskola?Läs mer »

Rörelse, hjärna och kropp hör ihop.

-Det är lätt att titta på pedagogisk forskning och glömma hjärnforskningen och rörelsens betydelse för skolresultaten, säger lärare på Vammarskolan i Valdemarsvik.

Elever vid Vammarskolan i Valdemarsvik har med hjälp av pulsträning 3ggr/v förutom ordinarie idrottslektioner höjt sina skolresultat. Detta visades i ett inslag som sändes förra veckan i Världens bästa skitskola – Reformvirus i skolan. http://urplay.se/Produkter/182806-Varldens-basta-skitskola-Reformvirus-i-skolan

Inslaget handlade om nedmonteringen av idrottslektionerna i svensk skola och avslutas med att Kristiina Volmari, utbildningsstyrelsen i Finland säger: Vi har gett mer timmar till sport. Det baserar sig på idén att det stimulerar elevernas förmåga att ta in mer kunskap och teoretiska ämnen. Det går hand i hand. Det är någonting vi tror på nu. Det är ju tvärtom mot vad ni har gjort i Sverige. Får se vem som hade rätt.

Under många år har idrottstimmarna i skolan nedmonterats för att ge plats åt teoretiska ämnen. Under 30-40 -talen hade Sveriges elever gymnastik 4 ggr/v för att sedan minska till 3 ggr/v under 60-talet. I dag har Sverige minst skolidrott i Norden, bara 2 lektioner i veckan. BARNverkets erfarenhet är också att många skolor nu väljer att slå ihop dessa två lektioner till ett tillfälle. Detta innebär att många elever har rörelse på schemat med idrottslärare endast 1g/v.

Ytterligare faktorer som begränsar barns rörelsebehov för lärande och hälsa, förutom få idrottstimmar, är att långraster, med tid för lek, rörelseglädje och fysisk aktivitet, nu blir färre i många skolor. Dessutom blir det allt fler förskole- och skolbarn på en allt mindre yta i många förskolor och skolor fram för allt i storstäderna. Detta påverkar och kommer att påverka barns psykiska, fysiska och sociala hälsa samt lärande.

Mats Nahlbom, lärare i No och Ma, tillsammans med Daniel Hermansson, lärare i engelska och svenska, startade projektet med pulsträningen på Vammarskolan efter att ha läst en bok: ”Spark: The Revolutionary New Science of Exercise and the Brain”. I boken visades tydliga samband mellan fysisk aktivitet och ökad hjärnkapacitet.

Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet säger att man får lättare att lära sig efter träning. Läsförståelse, matematisk förmåga och koncentration ökar samt att man blir piggare.

När det gäller hälsan kopplat till rörelse och fysisk aktivitet vet vi bland annat att stressen minskar, ämnesomsättningen ökar, nervcellsnybildningen ökar samt att den för hjärnan viktiga sömnen blir bättre.

BARNverket: Skolan ska ligga och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför är det nu oerhört viktigt att beslutsfattare använder sig av hjärnforskning, ser barnhälsoperspektivet och förstår att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas och har påverkats av den fysiska miljön. Detta skulle bidra till förbättrade skolresultat och sjunkande psykisk ohälsa.

Läs – tips:

Pulsträning på skolschemat http://ordvision.se/pulstraning-pa-skolschemat-2/

TV – tips:

Partiledarutfrågningen i Världens bästa skitskola, UR, onsdagen den 25/8 kl 20.00

I en nyutgiven antologi ”Skolans och förskolans utemiljöer ” finns kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö. Här går det att läsa om riktlinjer när det gäller yta och om hur gårdarna ska utformas utifrån ett barnhälsoperspektiv när det gäller rörelsebehov och solljus.

BARNverket ser utemiljön som en viktig faktor för barns utveckling av motorik och rörelseglädje, återhämtning, fysisk, psykisk och social hälsa samt lärande. Den här antologin visar på behovet av och vägarna till en barnvänligare stadsplanering och samhällsutveckling på barns och ungas villkor och hur man samverkar med barn och unga i praktiken. Därför hoppas vi att många politiker, beslutsfattare och föräldrar läser ”Skolans och förskolans utemiljöer”.

Som grund till antologin ligger konferensen ”Konkurrensen om marken – Hur försvarar vi rätten till bra utemiljöer i skola och förskola? ” i nov 2013.
I inbjudan kunde man läsa:

Under våren har föräldrar och barn vid flera tillfällen protesterat mot bristen på utemiljöer vid skolor och förskolor. Det finns idag alltför många exempel på placering av skolor och förskolor i affärs- och kontorsfastigheter helt utan tillgång till utomhusytor.

Detta har också kommit BARNverket till kännedom de senaste åren på grund av ett växande antal föräldrar som kontaktar oss på grund av barnens försämrade arbetsmiljöer, inne och ute.

Läkare Cecilia Boldemann skriver i antologin om Utemiljön och barns hälsa. Om betydelsen av att barn får vistas utomhus med lagom mycket solljus och ha möjlighet att röra på sig ordentligt genom att springa. ”Att barn har möjlighet till lek och rörelse, klättra och balansera koncentrerat har stor betydelse för barnens motoriska utveckling, för att förhindra fetma samt motverka stress. Pojkar har generellt större rörelsebehov än flickor och rekommenderas att gå eller springa 15.000 steg jämfört med flickor 12.000 steg.” Cecilia skriver också om Koncentrationsförmåga och stress där allt fler barn får koncentrationsproblem och andra ”mer eller mindre allvarliga beteendestörningar”. Ett av skälen skulle kunna vara en ”alltmer stressfull vardag, ökade krav, och det ökade bombardemanget av stimuli utan möjlighet till återhämtning. Exempelvis stora barngrupper, höga ljudnivåer, stressad personal och brister i arbetsmiljön, inte minst utomhus. Barn behöver ro.” ”Hos vuxna har man sett att grönska minskar stressen” ”Vistelse utomhus med naturmark och lektålig grönska kan ha en stimulerande men också lugnande verkan”
I texten Förskolemiljöer som hälsofrämjare eller hälsorisker lyfter Cecilia fram fördelarna med hälsofrämjande förskolemiljöer.

Pedagog, Anders Wånge Kjellson skriver om Lunds kommuns normer för aktiv friyta och vilka riktlinjer som borde gälla för utomhusyta som barnen kan utnyttja under raster.
förskola: 50kvm per barn
skola F-5: 45 kvm per barn
skola 6-9: 25 kvm per barn

Landskapsarkitekt Anna Lenninger skriver om Mått och steg – resonemang kring ytbehov. Till skillnad från Sverige har man i Norge studerat skolgårdens storlek. Anna pekar också på några kommunala satsningar på riktlinjer för barns utemiljö i Uppsala, Nynäshamn och Malmö.

Anders Szczepanski är utomhuspedagog och skriver ”Mot bakgrund av förhållanden i det moderna samhället, minskad mobilitet och stillasittande är det av stor vikt att ge ökat utrymme för rörelse i kontakt med grönytor i våra stadsmiljöer”

Antologin lyfter också fram områden i Stockholm såsom Vällingby, Kungsholmen och Hammarby Sjöstad när det gäller befolkningsutveckling i utbyggnadsområden och vad det innebär för behovet av skollokaler i ett bostadsområde.

BARNverket vet att barn har rätt att tillgodogöra sig kunskap och undervisning och då krävs det bra pedagoger men också bra fysiska miljöer både inne och ute. I takt med kostnadseffektiviseringar, nyexploateringar samt att flera kommuner nu förtätar befintlig miljö behövs det politiker och beslutsfattare med kunskap om vad barn behöver utifrån ett barnhälsoperspektiv som en grund till utveckling, hälsa och lärande i förskola och skola.

Barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, som inte går i repris, och som påverkas av miljön. Miljön är inte endast psykosocial utan också fysisk. Det är därför av största vikt att de fysiska miljöfaktorerna som till exempel utemiljön i förskolan och skolan regleras ur ett barnhälsoperspektiv i en Barnmiljölag.

Ur Skolans och förskolans utemiljöer:

I januari 2014 fick Boverket 3 Mkr av Socialdepartementet för att tillsammans med Movium ta fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljöer, med särskild fokus på förskolegårdar och skolgårdar. På så sätt har regeringen gläntat på dörren för att ge skolgården en chans. Boverket ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet i februari 2015.

 

Läs också:
Skolgårdarnas betydelse för barns koncentration. ”Barnen får inte upp farten”, BV 20 dec -13
BARNverket ifrågasätter om ”små gårdar kan bli bra” när målet är ”En skola i världsklass”, BV, 18 dec -13
Rädda Stockholms skolgårdar, Blogg Rädda Engelbrekt
Små skolgårdar i ett växande Stockholm, SvD 18 dec -13
Ofta får barnens perspektiv stå tillbaka, Sydsvenskan 15 juli -14
Scamper- Förskolemiljöer och barns hälsa, Stockholms läns landsting, 2005

Monica Wester
Barn- och skolergonom
Leg sjukgymnast/fysioterapeut
BARNverket