Nu inrättar regeringen en skolkommission, utbildningsvetenskapligt råd samt ett skolforskningsinstitut för att ta reda på orsakerna till de sjunkande skolresultaten samt komma med förslag till förändring. http://www.regeringen.se/sb/d/18279/a/231852
Föräldraorganisationen BARNverket vill framföra sina förhoppningar inför detta arbete:
BARNverket vill att värdegrundsarbetet i svensk skola ses över. Värdegrunden bör utgå ifrån FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. Konventionens syn på barnet sammanfaller med BARNverkets beskrivning av ett synsätt som genomsyras av ett barnhälsoperspektiv. Detta synsätt inkluderar hela barnet, dvs kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön, som är både fysisk och psykisk. Vi är övertygade om att ett sådant synsätt har en stor betydelse för barnets hälsa, utveckling, och lärande.
Vidare hoppas BARNverket att regeringens åtgärder leder till att förutsättningar för barnens motoriska utveckling och fysiska aktiviteter förbättras inom svenskt skolväsende, dvs. i såväl förskola, skola som skolbarnomsorg/fritids.
Idrottsundervisningen har sedan 90-talet nedmonterats och det har skett en minskning av rörelserummen i förskolan under 2000-talet och nu krymper också rörelseytan på många förskolgårdar och skolgårdar
Sverige hör till de EU länder som ligger i botten när det gäller tid i ämnet idrott och hälsa. Ska svensk skola ligga och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste vi ta till oss den forskning som visar att det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och kognitiv kompetens. Detta innebär att mer fysisk aktivitet för skolbarn kommer att leda till att förbättra elevernas skolresultat och betyg.
Om detta kommer Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil. doktor i pedagogik, Malmö Högskola, tala om på BARNverkets heldagskonferens i Stockholm den 14 mars. ( Mer information om konferensen kommer inom kort på BARNverkets hemsida.)
Av forskningen framkommer tydligt att möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet leder till att eleverna känner sig lugna och orkar koncentrera sig på skolarbetet. Därmed minskar behovet av disciplinära åtgärder, något som många ser som det största problemet i svensk skola. Utbildningsminister Jan Björklund tar ofta upp oordning och lärares behov av vidarutbildning som ett stort problem. Vi menar att det snarare saknas goda förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning och bristfälliga förutsättningar för eleverna att ta till sig undervisningen.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, skriver i sin bok, Den lärande hjärnan – om barns utveckling och lärande (2011)
om en skola i Kansas City där ökade man mängden fysisk träning från ett pass i veckan till 45 minuter om dagen. Den tydligaste förändringen av denna ökade fysiska träning var minskningen av ”disciplinära incidenter” från 228 till 95, från ett år till nästa.
Vi önskar att skolkommissionen även granskar förskolan – där grunden läggs för lärande och hälsa i skolan. T ex bör faktorer så som barngruppsstorlek, personaltäthet/utbildning, trygghet, anknytning, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande belysas– barnets arbetsmiljö. Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram, t ex genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.
BARNverket