Barn har rätt till en stressfri förskola. Konsekvensen av stora barngrupper och brist på personal blir otrygga och stressade barn.
Stora barngrupper i förskolan påverkar barns välmående och gör dem stressadeLäs mer »
Barn har en känslig växande hjärna, kropp och många sinnen som har särskilda behov jämfört med vuxna.
Psykologer, optiker, logopeder och fysioterapeuter samt föräldrar och pedagoger signalerar nu att allt fler barn får problem med den fysiska och psykiska hälsan och utvecklingen. Kan digitaliseringen i förskolan vara en bidragande faktor?
Helena Lindfors, förskollärare, och Gunilla Niss, förskolepsykolog, skrev 2019 inlägget ”Digitalisering i förskolan – en risk?” där de ställde frågan: vad händer när den digitala tekniken träder in på förskolans arena?
BARNverket väljer att återigen publicera den högst aktuella artikeln med anledning av de negativa signaler vi får från olika professioner inom området medicin och hälsa.
…
Många av Sveriges förskolegårdar håller inte längre måttet. De fyller inte den funktion som krävs för att gynna barns motoriska och perceptuella utveckling. Ytorna krymper och det har skett en successiv nedmontering av lekredskap som utmanar och stimulerar rörelseutvecklingen.
Nätverket för föräldraråd i Solna , vilka är ett lokalt nätverk i BARNverket, har inför kommunvalet skickat ut en enkät till samtliga partier i Solnas kommunfullmäktige rörande förskolan – nu har de sammanställt svaren.
Gå in och se hur Solna-politikerna resonerar kring förskolans förutsättningar. Och även om du inte bor i Solna så fråga i din kommun vad era politiker anser om t ex förskolans arbetsmiljö. Kommunledningens ambition är avgörande för vilka resurser förskolorna får och vilken kvalitet som därmed kan uppnås.
Gå till Solna-nätverkets blogginlägg här
Under Almedalsveckan 2014 i Visby medverkade BARNverket i webprogrammet Godmorgon Almedalen, #GMA14. Här kan du se vår ordförande Gunilla Niss och Greta R Schibbye tala om hur våra barn mår i förskola, skola och fritids. BARNverkets inslag är 99.20 min in i programmet, klicka här.
Läs gärna också rapport från Almedalen 2013 och 2014:
1. ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och på fritids?”, 2013:
http://www.barnverket.nu/?p=3265
2. “Vem bryr sig om barnens arbetsmiljö?”, 2012
http://www.barnverket.nu/?page_id=2899
“PÅ FÖRSKOLAN UTSÄTTS en halv miljon barn och anställda dagligen för höga ljudnivåer. En ny studie visar för första gången hur yngre barn i förskoleåldern själva uppfattar och reagerar på sin ljudmiljö. “
Så skriver folklhälsomyndigheten i sin annonsbilaga i Almedalen.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, om sin studie:
– Vi såg att barn reagerar fysiskt och känslomässigt på starka och skarpa ljud, de upplevde ljuden fysiskt i magen eller i huvu- det, berättar hon. En flicka som vi pratade med sa ”det låter som en geting i mitt huvud”. Barn har speciellt svårt att höra vad som sägs i bullriga miljöer och detta kan påverka språkinlärningen. Särskilt utsatta är barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning.
Trots åtgärder i studien var bullernivån fortsatt oacceptabelt hög, med tanke på både barnens och personalens hälsa. Forskarna menar att det är rimligt att anta att stora barngrupper ökar risken för höga ljudnivåer.
KERSTIN PERSSON WAYE påpekar också att ny forskning visat att barns hörsel inte är jämförbar med vuxnas. På grund av att ljudet som når trumhinnan påverkas av axlar, huvud och hörselgång, kommer förskolebarn som har mindre huvud, axlar och hörselgång att exponeras för ljud med en helt annan frekvensförstärkning än vuxna. Hon menar att detta gör att riskbedömningar vi har för vuxna kanske inte fungerar för barn
Folkhälsomyndigheten skriver vidare i sin artikel att merparten av alla förskolor är byggda runt 1980 och planerade för mindre barngrupper. Det finns studier som sett ett samband mellan stora barngrupper och buller, liksom mellan buller och stress hos barnen. Och stressade barn låter mer än lugna. Vi står alltså inför ett komplext problem där barnen själva är den huvudsakliga bullerkällan.
Greta Smedje, chef för enheten för miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten, menar precis som Kerstin Persson Waye att det akut behövs mer forskning på området.
– Vi behöver kunskap som kan ge oss ett grundligt underlag för nya allmänna råd för den här typen av bullerproblem. Vi behöver se över kraven på lokalerna och ge riktlinjer för möjliga åtgärder. Det vore också bra om storleken på barngrupperna minskade, säger hon.
BARNverket kan bara hålla med. Ett prioriterat område; minskade barngrupper skulle minska barnens stress, minska bullernivån, skapa bättre förutsättningar för tryggare relationer och alltså ge mer välmående barn som kan utvecklas i en hälsofrämjande miljö! Därför lyfter vi dessa frågor i vår programförklaring!
Nu finns vi i Almedalen, både som mötesplats och ute i folkminglet på seminarium och andra mötesplatser. Kom och ta del av BARNverkets nya 10-punktspropgram för hur vi kan förebygga barns ohälsa i förskola, skola och fritids och därigenom ge barnen bättre förutsättningar till utveckling och lärande!
Idag är vår mötesplats kl 11-16:00 på Buzungar, Adelsgatan 19 i Visby!
Imorgon fredag finns vi samma tid utanför Träfiluren på S:t Michaels gränd 4 B!
Tack Buzungar och Träfiluren för att vi får ha vår mötesplats hos er!
Det skriver förskolepedagoger från Hägersten/Liljeholmen i Stockholm. De har startat ett nätverk med pedagoger och en namninsamling för att förbättra villkoren för både barn och vuxna i förskolan.
Nätverket för förskoleförändring i Hägersten/Liljeholmen beskriver hur situationen på förskolorna försämrats de senaste åren och vilka konsekvenser det ger. En enkätstudie i Stockholm visade att 72 % av förskolepedagogerna hade övervägt att sluta sitt arbete. 63 % upplever att de fått mindre resurser att ge varje barn tid under de senaste åren. De hävdar, precis som BARNverket att ett maxtak för barngruppstorlek och personaltäthet behövs för att säkra kvaliteten i förskolan. De kräver:
•Ett återinfört tak kring antalet barn i grupperna: Aldrig mer än 15 barn per grupp!
•En gräns för antal barn per pedagog, sett ur ett heldagsperspektiv: Aldrig fler än 5 barn per pedagog!
• Ett tydliggörande kring exakt vilka arbetsuppgifter som ingår i vårt pedagogiska uppdrag. ”
“De barn vi möter i våra verksamheter har ett helt liv framför sig. Det är de som ska driva Sverige framåt när ni och vi blivit gamla, de ska vilja och orka bära vårt samhälle på sina axlar. För att ge dem förutsättningar för detta mäktiga framtida uppdrag måste vi ändra det rådande politiska synsättet på förskoleverksamheten; den kan aldrig bli en verksamhet som i första hand ska vara kostnadseffektiv. Vi är utbildade pedagoger, inte ekonomer, och de vi möter är människor, inte varor. Det är en grundläggande förutsättning att förskoleverksamheten måste få kosta pengar. Kvalitet kostar!”
BARNverket kan inget annat än att hålla med och rekommenderar därför alla att skriva under deras namninsamling!!
